Ɣef usnulfu n wawalen imaynuten
Sɣur: D.Messaoudi
Llant mennawt n tarrayin i usnulfu n wawalen imaynuten: (1) asenned n unamek amaynu i wawal yellan yakan, (2) asenned n uẓayer ajeṛṛuman i wawal yellan yakan, (3) arḍal n wawal seg tutlayin /tantaliwin timaziɣin neɣ tibeṛṛaniyin, (4) asuddem s useqdec n yiwṣilen ama ɣer sdat, ama ɣer deffir, ama i sin yidisan, (5) asuddes n sin wawalen ummiden yemgarrden deg unamek, (6) asuddes n sin wawalen uqrimen yemgarrden deg unamek.
Imedyaten yeqqnen ɣer tal tarrayt:
1) “akniw” (zik “jumeau”, tura “synonyme” daɣen)
2) D tarrayt ur yellin deg tmaziɣt tazikant. Amedya-is deg tefṛansist d isem “crise” yuɣalen daɣen d amyag “criser”.
3) “akebbuḍ” (seg tlatinit), “agusim” (seg tfiniqit), “taɛrict” (seg taɛrabt), “aḍebsi” (seg turkit), “ahil” (seg tmaheɣt).
4) “seffi” (seg umyag “ffi”), “aẓidan” (seg umyag “iẓid”), “amussnaw” (seg umyag “issin”).
5) “aɣesmar” (seg “iɣes+tamart”)
6) D tarrayt ur yellin deg tmaziɣt tazikant. Amedya-is deg tefṛansist d “courriel” d-yekkan seg “courrier+électronique”.
*************
S tarrayin-agi, nezmer ad d-nesnulfu igimen n wawalen imaynuten swayes ara nesbuɣer tutlayt-nneɣ. Hetenin dɣa kra s ɣur-i:
- S tarrayt tamezwarut:
“tazuliɣt/tizuliɣin”: zik d targa tanekcaft seg d-tteffɣen yir aman seg uxxam. Ass-a awal-agi ad yecmel tiɣrasin-nni iṛemlen yettawin aman n ubduz beṛṛa i taddart neɣ tamdint.
- S tarrayt tis snat: deg tmaziɣt tazikant, arbib yettfakan s uwṣil “-an” yettekk-d seg umyag n waddad, deg tutlayt tatrart aya iḍerru-d ula s umyag akked yisem.
“seddukel” (rassembler) –> “asedduklan” (rassembleur)
“afus” (main) –> “afusan” (manuel), am deg “tiguriwin tifusanin” (travaux manuels).
- S tarrayt tis kraḍt:
“akaratika/ikaratiken” (karatéka), “takamṛa/tikamṛiwin” (caméra)
“tasenqedt/tisenqad” (la critique), “asenqad/isenqaden (le critique) ; seg umyag “senqed” (critiquer).
“tanaḍest” (bord de touche, sp.), “taḍasit” (touche) am deg “taḍasit n unasiw” (la touche du clavier), seg “ḍes/ḍasi” yellan deg tmaheɣt akked yiwet n tmeslayt n taqbaylit.
- S tarrayt tis ukkuẓt:
“sellez” (satisfaire) –> “asallaz (satisfaisant) –> “ulliz” (satisfait), seg “llez” (ê.satisfait)/”tullza” (satisfaction).
“amerway” (mélangeur, mixeur) –> “tarwayt” (mélange, mixture), seg “rwi” (mélanger, mixer).
- S tarrayt tis semmust:
“aseliẓri/isliẓriyen” (audiovisuel), seg “sel+iẓri”, am deg “allalen isliẓriyen” (équipement audiovisuel).
“asfeḍagdil/isfeḍigdilen” (essuie-glace), seg “sfeḍ+agdil”.
- S tarrayt tis sḍist: deg tmaziɣt tazikant, ur telli tarrayt-a, maca nezmer ad tt-nesseqdec deg tutlayt tatrart.
“abaridel/ibaridlen” (couriel), seg “abarid” yellan deg tmaheɣt s unamek n “abrid” n teqbaylit d “al barid” n taɛrabt akked “electronic” n thindu-uṛupit.
“tagdaṛeft” (démocrature), seg “tugdut+tasnaṛeft”.
… yettkemmil.
Laisser un commentaire
Vous devez être connecté pour rédiger un commentaire.